Första gången
på onsen

Ordningen är: skor av, betala, kläder av, tvätta dig sittande, bada, torka av dig grovt, klä på dig. Kan du den sekvensen behöver du inte kunna något annat — resten löser sig genom att titta på vad andra gör.

Det som gör förstagångsbesök obehagliga är nästan aldrig nakenheten i sig. Det är osäkerheten kring var man gör vad: var skorna ska stå, vad korgen är till för, vilken handduk som följer med in. Den här sidan går igenom det i ordning så att inget behöver gissas på plats.

Reglerna i sig finns samlade i onsenetikett. Det här är förloppet.

Hela besöket, i ordning

1. Skorna av vid entrén. Det finns skohyllor eller skåp, ofta med en trätoken. Går du i strumpor på ett golv där andra har skor har du gått för långt in.

2. Betala. Antingen i en lucka eller i en biljettautomat. Bor du på ryokan ingår badet och du behöver inte göra något alls.

3. Hämta handdukar. Ibland ingår de, ibland hyr eller köper du dem. Du får normalt två: en stor och en liten. Den lilla följer med in i badrummet, den stora stannar.

4. Rätt draperi. Rött med 女 för kvinnor, blått med 男 för män. Två tecken värda att kunna utantill.

5. Omklädningsrummet. Ta en korg eller ett skåp. Allt av, inklusive underkläder. Klocka och smycken av också — särskilt om vattnet är svavelhaltigt, se onsenvatten.

6. In i badrummet med bara den lilla handduken. Det är allt du tar med.

7. Tvagningen. Sätt dig på en låg pall vid väggen. Skölj, tvåla in dig, skölj noga. Det här är det enda momentet som andra faktiskt lägger märke till. Se japansk tvagning.

8. Ner i vattnet, lugnt. Handduken på huvudet eller vid kanten — aldrig i vattnet. Ofta 40–42 °C. Tio minuter räcker.

9. Upp, svalna, ner igen om du vill. Det är meningen att det ska ta tid.

10. Torka av dig grovt med den lilla handduken innan du går ut i omklädningsrummet, så att golvet förblir torrt.

11. Klä på dig, drick vatten. Många ställen har vatten eller mjölk i automat. Det är inte en klyscha — man blir törstig.

Småsakerna ingen berättar

• Långt hår sätts upp så att det inte når vattnet. Ta med ett hårband.
• Glasögon går bra att ha på sig i badet. Linser är sämre.
• Ta av dig smycken, särskilt silver i svavelvatten.
• Mobilen stannar i skåpet. Inte förhandlingsbart — andra är nakna.
• Bada inte direkt efter maten eller efter alkohol.
• Är du mensande avstår många; tampong fungerar för den som vill bada ändå.
• Rakat samma morgon? Surt vatten kommer att svida. Se Kusatsu för det tydligaste exemplet.
• Tatuering? Kontrollera i förväg — se tatueringsvänliga onsen.

Om du ändå inte vill bada med andra

Det är ett fullt legitimt val och det finns tre vägar:

1. Rum med eget bad på ett ryokan — badar du när du vill, ingen ser dig.
2. Kashikiri-buro, ett privat bad du bokar för en viss tid.
3. Ashiyu, det offentliga fotbadet — påklädd, gratis, mitt på gatan.

Man behöver inte klara steg elva för att ha upplevt japansk badkultur.

Om urvalet

Tröskeln är lägre än du tror och sjunker efter tio minuter i vattnet. Länken är för dig som hellre betalar lite för att slippa osäkerheten än står utanför och tvekar.

Länken går till GetYourGuides aktuella utbud i stället för till en enskild tur, eftersom enskilda turer läggs ner och byter namn. Kontrollerat 16 september 2026.

Vanliga frågor

Vad händer först när man kommer till en onsen?

Skorna av vid entrén, sedan betalning eller incheckning, sedan handdukar och rätt omklädningsrum.

Hur många handdukar får man?

Normalt två — en stor som stannar i omklädningsrummet och en liten som följer med in i badrummet.

Vad gör man med den lilla handduken?

Tvättar sig med den, och lägger den sedan på huvudet eller vid kanten. Aldrig i vattnet.

Måste man ta av sig allt?

Ja, inklusive underkläder. Badkläder används inte i japanska onsen.

Kan man ha glasögon i badet?

Ja, det går bra. Linser är sämre i varmt vatten och ånga.

Hur vet man vilket omklädningsrum som är rätt?

Draperiet: rött med tecknet 女 för kvinnor, blått med 男 för män.

Öppenhet

Förstahandserfarenhet: beskrivningen bygger på egna besök i Hakone och Kusatsu samt resor i Tokyo, Osaka, Kyoto och Fukuoka. Enskilda anläggningar har egna varianter — läs skyltarna på plats, och titta på vad andra gör.